maanduuee

Kom precis hem från Orrekulla där vi hade vår konfirmandträff i samband med församlingsaftonen. En präst, Hans, snackade om sina upplevelser från Liberia. Alla tyckte att det var tråkigt men jag tyckte att det faktiskt va intressant. Udda som jag är.

Jag lärde mig också nånting idag; människor som inte känner någon elr har en allergiker (speciellt sånna som jag, som kan få en allergisk chock) i familjer förstår inte hur vi har det.
Dom serverade jordnötter vid fikat och såfort jag hörde det flydde jag ut ur rummet där jag satt ett tag innan det var dags att gå in igen. Ingvar sa åt mig och Jonas att gå in igen och då fick jag reda på att han har samma sorts allergi som mig. Jag sa att jag inte vågade men han tyckte att jag skulle gå in iaf. Jag satt ändå kvar och lyssnade utifrån.
När Hans hade berättat färdigt skulle vi konfirmander samlas i salen och prata lite och när jag en gång till sa att "nej, jag stannar här" så sa Ingvar att detta var för alla och att vi skulle komma in och frågade om min allergi var allvarlig. Jag förklarade som det var; "Jordnötterna finns säkerligen kvar i luften och får jag i mig det så kan jag sluta andas." Först då förstod han varför jag valt att inte gå in.
Jag vet att det finns många värre sjukdomar och handikap osv men vi allergiker har det rätt jobbigt vi också. Vi måste läsa på allt vi äter vad det innehåller, vi måste se till att ingen äter jordnötter i samma rum elr hus som oss och så vidare.

Ville bara säga det.