Predikaren 1:3-11

Satt och bläddrade igenom min fina bibel som jag fick i present från konfirmationen.

Hittade denna text som fick mig att tänka efter lite. Miljarder människor har passerat
genom åren och bara några få har blivit ihågkomna. (bibeln,historieböcker o.s.v.)
medans sjukt många människor glömts bort. Jag vill inte bli bortglömd när jag dör,
jag vill lämna ett avtryck. Jag behöver inte hamna i historieböckerna men jag vill
ha gjort nåt avgörande för iaf en människa.

Därför känner jag att jag vill blir röntgensjuksköterska. Dels verkar det va ett
riktigt roligt yrke och samtidigt är det på röntgen som nyckeln till många patienters
chans att bli bra finns.

Iaf, här är bibeltexten.

Vad får människan ut
av all sin möda under solen?
Släkte går och släkte kommer,
jorden är evigt densamma.
Solen går upp och solen går ner,
så skyndar den tillbaka
till platsen för sin uppgång.
Vinden blåser åt söder
så slår den om mot norr,
ständigt slår vinden om,
slår om och vänder igen.

Alla floder flyter mot havet,
men havet blir aldrig fullt.
Dit floderna vandrat
vandrar det alltid på nytt.
Inga ord räcker till
ingen kan utsäga allt.
Ögon blir aldrig mätt på att se,
örat får aldrig nog av att höra.

o.s.v.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0